”Det är lite äppelpaj över det här”

Det är inte alltid helt lätt med den engelska språket...
Speciellt inte om: 1. Det går snabbt. 2. Man är trött.

Vad sägs om när våra underbara vänner Carolina och Adam beställde 2 Big Mac & Co på Donken och tydligen i samma svep även beställt 2 äppelpajer samt en sötsur sås, i alla fall enligt påsens innehåll... Eller när samma Carolina, trött efter en heldags shoppingtur i West Village och Soho ville ha ett par Converse i ”skin” och expediten med ett leende på läpparna förklarade: ”No, but we have them in leather”. Eller jag och Ville som aldrig lyckas få till det med våra namn när vi beställer kaffe, jag får allt som oftast heta Lois (som Lois Lane i Stålmannen) och Ville har fått heta allt från Win till Wiblem. Eller till den Afganistanska taxichauffören: ”oh, are you familiar with the book Flying Dragon? –What? Is that Japanese? ...Ahh, you mean Kite Runner!” Så ett stående uttryck har blivit ”det är lite äppelpaj över det här”. Det är stunder då man verkligen känner sig svensk.

Vem är du? Muse Hotel

Snyggt hotell ett stenkast från Time Square (130 West 46th street)

Skrattretande dåliga drinkar (min smakade sushi, fast på ett roligt sätt) men übercoola toaletter! Perfekt kisse-paus när du är ute på sightseeing. De ligger till höger om receptionen (gå fram med bestämda steg, hälsa vänligt på receptionisterna och fortsätt med lika bestämda steg förbi receptionen på vänster sida (inte in i baren dock). Så har du toaletterna till höger i slutet av den korridoren. Unisextoalett med 6 individuellt inredda toaletter, med olika namn på dörren. Vem är du? Vad sägs till exempel om: Vain (helt klädd i speglar) eller Glamour (guldmosaik och guldspegel). Pick your style och enjoy!

http://www.themusehotel.com/

L´Orange Bleue, Soho

Något off läge, fast mitt i Soho (430 Broome Street) hittar du L´Orange Bleue. Avslappnat ställe med schysst musik i högtalarna (allt från Prince till skön remix av Radiohead). Köket är kolonialsk fransk (troligtvis inte ett politiskt korrekt sätt att beskriva det...). Det är influenser av såväl det fina franska köket (sparris och tryffel eller oxkind) som det mer karibiska (kycklinggryta med russin och citrus) och med afrikanska inslag genom kryddigheten och couscousen. Och de lyckas väl med sin fusion! Alldeles lagom portioner (halleluja!) och lagom prissatt. Rekommenderas!

http://www.lorangebleue.com/

Five Guys

Observera flott-påsen till vänster i bild, cardio attack hello..

Burger kedja som vunnit fin fina utmärkelser av såväl recensenter som lovordats av folket, och det är de fem grabbarna värda, för det var goda burgare!

Enkel meny där man väljer storleken på burgaren själv och sedan är det fritt antal toppings som gäller. Lägg till pommes frites och dricka (free refill på drickan såklart) och du är home free! Fina pommes frites där man kan välja antingen vanliga med salt eller extra kryddade med cajun (=grillkrydda typ). En strips räcker till en drinkbord med fyllehungriga modeller så är ni två, dela på en strips och spara in 3 dolls.

Dyrare än en vanlig hamburgerkedja men också mycket godare!

Roof tops och ground floors

Fast beslutna att testa roof top baren på The Standard tänkte vi att det kan ju inte vara abonnerat en tisdagskväll. Så med gott mod gjorde vi ett nytt försök, men icke! ”Lista eller reservationer enbart ikväll vänner...” Yeah riiight!! En tisdag... Stor chans att det stämmer liksom. Två svenska ”turistpar” utan kontakter i NY klingade visst illa för entrévärden. Återkommer med info om vårt tredje gången gillt försökt...

Istället gick vi till gamla Buddha Bar, numera Ajna Bar. Fast det kändes som Buddha Bar anno tidigt 2000-tal ändå, fast utan alla ”coola” människor. Stor lokal med asiatisk inredning men nej, inget återbesök där inte.

Fortfarande insnöade på roof top temat styrde vi våra steg mot det relativt nya hotellet Gansevoort, beläget precis mitt emot Pasits. Och ja, där fanns det en roof top bar och nä, den är enbart cool på sommaren då verandan och den stora terrassen inte är inslagna i plastväggar. Då ser jag verkligen potentialen i den!

Kontentan av det hela är att ja, man ska gå till de coola ställerna på fredagar och lördagar då de ”coola och snygga” är ute och ja, då blir det följdaktligen svårare att komma in. Precis som det ska vara.

http://www.standardhotels.com/new-york-city/
http://www.hotelgansevoort.com/

Spice Market, Meat Packing District

Tillbaka i Meat Packing tillsammans med min återfunna underbara Carolina R och hennes lika bra hälft, Adam. Vi testade på en meny komponerad för ”The Restaurant Week” som pågår för fullt i NY nu. 4 olika rätter för 35 dolls kändes som hittat! Spice Market har satsat stenhård på nredningen och känslan och var verkligen lyckats, jag gillar det! Maten däremot kändes ganska spretig och smakerna och teman blandades hej vilt. Det fanns ingen röd tråd genom rätterna. Kanske ska man ge Spice Market en förtjänt andra chans och testa den ordinarie menyn.

http://www.spicemarketnewyork.com/

http://www.nycgo.com/restaurantweek

Vanessa´s Dumpling House, China Town

En cirka 20 minuter promenad västerut från Soho ligger China Town och Little Italy. China Town var enkelt att identifiera medans det känns som att Little Italy håller på att bli uppätet av China Town, det var minst lika många asiatiska reatauranger och butiker som italienska. Vi hade lunchsiktet inställt på att testa dumplings på Vanessa´s Dumpling House på 118 Eldridge St. Full rulle även efter kl 13 och trångt runt bordet. Jag gjorde ett klassiskt turistval och tog ”Assorted dumplings” och fick in 10 olika dumplings. Ville var lite djärvare och tog in stekta dumplings och kokta. De serverades på frigolit tallrikar och frigolitboxar. Till det var jag bara tvungen att testa Bubble Tea. Grönt te med smaksatt mjölk och små geléklumpar i botten (serveras med extra tjockt sugrör så man får upp de som gelérackarna). Nä det var lika otäckt som jag minns att det var... Priset var dock mycket tilltalande, 13 dolls för allt! Och ha då i åtanke att Bubble Tean utgjorde tre komma fem dolls av notan. Det går enkelt att äta sig mätt på dumplings under 5 dolls!

Go Rangers! Madison Square Garden

Måndagskväll = Hockeykväll! Tillsammans med Peter W och hans två kollegor chansade vi på att kunna köpa biljetter i box office på plats i Madison Sqare Garden. Kom dit när kassan öppnar (ca 1,5 timme innan matchstart). Det finns blandade biljetter kvar och vi lyckades knipa 5 biljetter (sitta tillsammans) på näst högsta läktaren för 69 dolls styck. Helt ok platser!

Jag hade dock lite svårt att koncentrera mig på matchen under hela första perioden då jag fascinerat med stora ögon satt och tittade på alla dessa människor! Jag lovar att de åt och drack precis lika mycket som de hade fokus på matchen. Vågar nästan dra till med att maten och ölen fick mer uppmärksamhet... Det var helt galet!! Potatischips, popcorn i box, sockervadd i regnbågens färger (på samma gång), nötter, nachos, Hot dogs, hamburgare, sushi och framförallt öl i paritet med Andorras årsförbrukning.

Pausunderhållningen var allt i en salig röra; Olika sponsor-tävlingars vinnare som skulle skjuta straffar i ett hål mindre än pucken (i princip), Human Puck Race, barn som åker med på ismaskinen, sms-hälsningar på jumbotronen osv osv. Jag var helt matt av alla intryck när matchen var klar.

Jo, Rangers förlorade matchen mot Penguins med 4-2. Det kändes som spelarna hade en "vanlig måndag på jobbet", det var ganska oinspirerad hockey största delen av matchen men några gången under andra perioden glödde det till.

Lördagsbrunch i East Village

På en fantastisk fin solig vinterdag valde vi att utforska East Village. Vi hoppade av tunnelbanan på Astor Plaza och tog gatan St Marks Pl ner mot East Village. Skivbutiker, second hand klädaffärer och mysiga caféer trängdes såväl på källarplan, markplan och en halvtrappa upp. Personligt och originellt poppar upp för att beskriva miljön. Påminner och Hornstulls strand fast mer av allt; mer personlighet, mer punk/rock, mer söderkänsla och mindre up and coming, genuint! Extra bonus också för att vi sprang på Yoga To the People; stället som får Sofia H:s ögon att tindra lite extra och som hon inte kan prata sig varm nog om.

Vi har siktet inställt på att hitta en schysst brunch a la Manhattan/New York style och efter en stunds sonderande av terräng bestämmer vi oss för Sidewalk Bar & Restaurant på 94 Avenue A. Ganska snabbt står det klart att brunchfokuset är ägg. Du kan få dem precis som du vill! Omelette, pocherade, stekta (200 olika sätt typ...) you name it!
Jag valde den intressanta anrättningen 3 st pocherade jumbo- (såklart) ägg serverat på en itudelad croissant del väl tilltaget ringlad hollandaisesås på, serveras tillsammans med en side salad. Hepp! Ville tog in den klassiska Huevos Rancheros, mexicansk tallrik med bönröra, omelette, ris och nachos. Mastigt! Till brunchen tittar de med stora förvånade ögon på dig om du inte beställer in ett glas champagne, Mimosa, Bellini eller bloody Mary. Fint ska det vara och jag älskar det! Lyxa till det mitt på dagen är min melodi! Ungefär 30 dolls inkl. tax och dricks gick det kalaset loss på.

Håll lite koll på hur långt ner mot vattnet du går, i Alphabet City (alla gatorna heter bokstäver istället för siffror). Vi gick lite för långt och hamnade i ett mindre lycksamt område som påminde om miljonprogrammen fast tyvärr mycket sämre standard. Vi fick en del långa blickar och det kändes onödigt att komma där som två glada och dumma turister. Tror absolut inte att det är någon fara att vara där dagtid men vågar inte uttala mig om hur det är där efter mörkrets inbrott.

Innan vi lämnade East Village för den här gången passade vi på att göra ett pit stop på apoteket, där jag drog på smilbanden när jag såg att de sålde cigaretter i kassan...

www.yogatothepeople.com

Pastis, Meat Packing District

Pastis i Meat Packing District är en populär fransk bistro. Fullsatt och en timmas väntetid kl 20 en lördagskväll (inte helt oväntat). Men hungriga och uppspelta efter Lady Gaga skymten valde vi ett bord i baren framför väntetiden i matsalen (menyn är samma ändå). Steak Tartaren var lite väl mesig genom väl tilltagen kryddning, mycket Dijonsenap och ägg. Halvera kryddningen (och portionen för den delen också) så kommer den nog bättre till sin rätt. Ville åt konfiterat anklår som var himmelskt god! Rekommenderas utan tvekan! Jag tog pumparavioli till entree som visade sig lite slätstruken men ändå ok!

Mätta och belåtna gjorde vi ett tappert försök på the Standards roof top bar men det var abonnerat och lista tyvärr. Istället gick vi till STK, där 40-taggarna med sillisar och för mycket av allt tillsammans med lyckliga 20-åringar med antingen falskleg eller "musikant-kjolar" hördes mest av alla i baren... Vi drack snabbt upp vår 14-dollars drink och kastade in handduken för dagen en "yellow cab" resa senare. Ville rekommenderar dock ett besök på toaletten på STK där man i princip inte ens behövde hålla ****** själv... Dricks förväntas, så ha det förberett. (fritt fram för Linn B och Jonas F att spinna vidare på den...)

http://www.pastisny.com/

http://www.standardhotels.com/new-york-city/

http://www.stkhouse.com/

Fotot är taget på STK.

Visual of Lady Gaga

Ja det visade sig vara stört omöjligt att få tag på biljetter till Lady Gagas tredje och näst sista konsert på Radio City Music Hall idag.... Rookies på svarta marknaden av biljettförsäljning som vi är visste vi inte riktigt vad som gäller, vad gäller såväl do´s and don´ts som vad som är lagligt. Vi scoutade runt området lite diskret och tänkte att det borde komma fram svarta börsen hajar och kolla av läget. Japp, efter ett varv fick vi ögonkontakt med två killar som frågar halvdiskret: "Are you selling?". "Maybe" svarar vi med viss osäkerhet och tänker att det kanske är undercover poliser som alldeles strax kommer handcuffa oss... Men nejdå, det ÄR svarta börsen hajar som faktiskt VILL köpa biljetter (för att sedan kunna sälja dem vidare dubbelt så dyrt...). Och när the word is out att vi "maybe" har biljetter (vilket då är ett missförstånd) börjar det flockas Gaga sugna människor. Vi har alltså två börs hajar som i mun på varandra: "name your price" medans en liten asiatiskt kille, uppbenbart gay, studsar upp och ner mellan männen: "sell to a fan! sell to a true fan!!". Vi inser just att situationen börjar bli direkt jobbig och får helt enkelt avslöja vår okunniga bluff och erkänna att vi inte har biljetter... En kille jagar dock ifatt oss och säger att han är villig att ge 1000 dollars för en biljett. Vi ökar på stegen över gatan.

Men det var verkligen inte helt ovärt taxiresan dit för innan ovan scenario inträffade ett riktigt ögonblick av star struckism! Ovetande om vart själva ingången till Radio City Music Hall var hoppade vi visst av taxin på en bakgata; scene entrance. Eftersom det var mycket folk i en ring runt ingången tänkte vi att detta kanske är kön, men icke. 30 sekunder senare rullar en svart och pianolack-blank SUV upp och ut kliver självaste Lady Gaga! Jag river upp kameran, ger Ville, 211 äpplen hög en armbåge i sidan följt av: "moffla fram nu och fota för fan!" medans jag står och studsar så högt jag kan bakom (jag hann se ett blont hår...). Men Ville fick in en riktig fullträff med kameran, bildbevis ovan! Enjoy.

The American style

Har man pengar är NY staden för dig. Allt finns, vilket tidpunkt som helst. Men klyftorna i samhället är också mycket tydliga, det är många som inte lever "the American dream". Man ser många hemlösa, drogpåverkade och personer som på annat sett har hamnat snett i samhället över hela Manhattan, oavsett stadsdel. I restauranger blir man snabbt greetad och visad till sitt bord och får relativt snabbt beställa. Sedan är det lite sisådär med när maten kommer in och i vilken ordning i förhållande till övriga gäster (tex kan du få in maten före de som sitter på bordet brevid som beställde före dig). Det märks att "Service steers sales". Dvs att går det att sälja, då ger man bra service.
Ett annat exempel är när vi signade upp för gym-medlemskap på NYSC ville de först se ID kort där vår adress fanns med (såsom ID kort i USA ser ut), när vi inte hade det sa tjejen att det var ok om vi kunde styrka vår adress med ett intyg från hyresvärden. När vi var ovilliga att fixa det sa hon: "That´s ok, we´ll fix the mebership anyway!". Allt är förhandlingsbart bara man flashar ett kreditkort tydligen...

Jag fascineras över hur mycket personal det finns i butiker, restauranger, muséer etc. De är verkligen många som jobbar på respektive ställe! Tex. på restauranger har du den som tar upp din beställning, den som kommer ut med maten, den som fyller på vatten, den som dukar av och den som lämnar notan. Fritt spekulerat antar jag att man tjänar ganska dåligt, men i gengäld har affärerna råd med fler anställda.

Till min stora bakterieskräcks förtjusing har jag noterat att det verkar som hygienen är mycket noga i New York om man hanterar mat. De flesta använder handskar vid mathantering och på offentliga toaletter i köpcentrer står det ofta: "all employees must wash hands"-skyltar. Härligt!

Slutligen passar jag på att spä på synen om amerikanarnas "more is more". Lägg på 30% på allt som har med mat att göra så är du hemma. Allt är verkligen större är. Liten latte är större, choklad-croissanterna är 30% större med 30% mer choklad i, som är 30% sötare etc.... Står det "serves two people" i menyn menar de 3 personer... Men priserna är ungefär lika som i Sverige så på så sätt är det i alla fall "more for less."

Braeburn, West Village

Underbar restaurang och bar i West Village. (Greenwich Street och Perry Street) Avslappnad känsla med ett klientel som hade trevligt vilket avspeglade sig i ljudvolymen. Nästintill fullsatt en torsdagskväll klockan nio. Vi knep det näst sista obokade bordet.

Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva menyn, europeisk husmanskost tolkad på amerikanskt vis? Stora portioner, qualen stod på appetizer och jag fick in en halv fågel... Så översätt appetizer till förrätt och entrees till huvudrätt. Ankan på entree rekommenderas!

Plus i kanten för att de hängde in ens ytterkläder (eller rättare sagt, ytterkläderna försvann när man kom in och var framme igen när man skulle gå, såg inte vart de tog vägen) och att man fick en cookie i påse med helgens brunchmeny fasthäftad på baksidan när man gick!

http://braeburnrestaurant.com/

Dos Caminos, Soho

Tips från både Sofia H och Carolina P. Ligger i korsningen West Broadway och Houston Street. Mexicansk restaurang kända för sin guacamole och sina frozen Margaritas. Och ja, gucamolen var underbar!! Fräsch och chunky med tomat och massor av koriander (till Villes fasa och min förtjusning)...

Frozen Margaritas var också suveräna. precis lagom med tequila och en snygg saltad kant Vi åt Lamb Barbacoa och Cochinta bibil till huvdrätt. Lammet var som en gryta/stew med mört kött och var väldigt "lammigt" (smakade mycket lamm) så det blev lite hard core för mig, men kycklingen var bra!

http://brguestrestaurants.com/restaurants/dos_caminos_soho/

Framme och installerade

Första inlägget, härligt att premiärblogga!
Soho, som Birkastan ungefär. Fast lite bättre... Här finns härliga cafeér, schyssta restauranger och såväl exklusiva som mer independent designer butiker blandat med HM, GAP och French Connection.
Vår underbara lägenhet ligger på 425 West Broadway, mellan Spring och Prince Street. Perfekt läge, inte på en huvudgatan men inte heller på en ruffig bakgata.